I alla större städer kan man hitta väggar, tåg och plana ytor som sprejmålats på olika sätt. Beroende på hur man ser det kan man kalla dessa målningar för klotter eller graffitti – men för de som är insatta finns det en skillnad mellan de två.
Skillnaden ligger framförallt i vilken avsikt sprejmålaren hade. Om intentionen var konstnärlig, kallas målningen graffitti. Graffitti är oftast större, mer komplicerade sprejmålningar i starka färger. Motiven kan både vara ord och bilder. Klotter är däremot enklare text sprejad på offentliga platser utan något konstnärligt syfte. Ofta är de så kallade tags, helt enkelt klottrarens namn eller smeknamn sprejat på ett stiliserat sätt.
Från samhällets synvinkel skiljer man på laglig och olaglig graffitti, oftast utan att ta hänsyn till graffittimålarens intentioner eller kvaliteten på verket. Det som avgör är helt enkelt om graffittin målats på en offentlig plats eller på så kallade lagliga väggar, det vill säga särskilda ytor som samhället eller en organisation ställt till förfogande för just graffittimålning. Det kan dels vara för att främja kreativiteten och dels för att avleda klotter och graffitti från husväggar och tåg. Den senare funktionen har man bland annat tagit tillvara på i Kina, där man i mars 2014 beslutade att öppna upp en viss sträcka av den kinesiska muren för laglig graffitti. Detta eftersom klotter har blivit ett allt större problem över hela muren, trots stränga förmaningar om att det är förbjudet. Det är framförallt så kallade tags som målas på det uråldriga monumentet. Kinesiska myndigheter hoppas att klottret på resten av muren ska minska genom att de tillåter graffitti på en viss del av den.
Graffittin har dock tagit steget från gatukonst till galleriernas finrum i och med den brittiske graffittikonstnären Banksy. Banksys speciella stencilliknande graffittistil, med starka, symboliska bilder, har blivit populär i hela världen, och konstnärens anonyma identitet ökar mysteriet, och därmed hans popularitet, än mer. När det ryktades att Banksy skulle närvara på ett PR-evenemang i Stockholm samlades därför hundratals människor för att få en glimt av honom. Efter en jakt genom staden hamnade följet i en lagerlokal i Bromma, där slagsmål nästan utbröt över de förmodade Banksy-konstverk som fanns där.
Även om graffittin alltså blir allt mer accepterad som konstform, åtminstone i dess lagliga form, har sprejmålningen en bit kvar innan den accepteras av samhället i stort. Stockholm har fortfarande en nolltolerans mot graffitti, vilket betyder att staden inte ens tillåter lagliga väggar. Det är dock den sista huvudstaden i Europa med en liknande policy, så det finns hopp för graffittins framtid.
