Fenomenet med rondellhundar blossade upp år 2006, och blev så stort att man närmast kan kalla det för en folkrörelse. Snart fanns en jycke i nästan varenda rondell i landet. Men var och hur uppstod denna trend?
Det hela började med konstverket Cirkulation II av Stina Opitz. Konstverket var placerat i en rondell i Linköping, och bestod av en stor, stående cirkel som skulle föreställa en rockring, och en hund gjord i lättbetong. Konstverket vandaliserades genom att hundens huvud slogs av, och även om det inte är säkert att vandaliseringen har något med rondellhundarnas uppkomst att göra, placerades den första rondellhunden ut efter detta, i just denna rondell. Det kan ha varit en protest mot själva konstverket, men kanske mer sannolikt är att det var en protest mot rondellen, som nyligen hade byggts där. Ordet ”gatukorsning”, som ju var det som fanns där innan rondellen byggdes, är nämligen slang för en blandrashund. Trots att rondellhunden snart fraktades bort från rondellen hann den få exponering i nyheterna, och dessutom ersattes den snart med en ny. Efter detta spred sig rondellhundarna som en löpeld i landet, och människor började placera ut hundar i olika material och av olika raser i landets alla rondeller.
Byrackorna inspirerade inte bara folket, utan också andra konstnärer. Lars Vilks tecknade till exempel en serie mycket kontroversiella teckningar där rondellhundar hade avbildats med den muslimska profeten Muhammeds huvud. Dessa publicerades 2007 i Nerikes Allehanda, och följderna blev bland annat kritik från Irans president, flaggbränningar i Pakistan och mordhot till Vilks själv. Hotbilden mot Vilks har inte försvunnit sedan dess, och så sent som 2010 gjordes ett försök till att mordbränna honom, då hans hus blev utsatt för ett brandattentat. Trots detta viker inte Vilks undan, och hans teckningar ska nu ställas ut igen, på galleri Rönnquist & Rönnquist, där de även ställdes ut förra året, 2013.
Rondellhundarna har tagit sig ut i världen, och det finns rapporter om att hundar har siktats i rondeller i Barcelona, Maputo och Piccadilly Circus i London. Än så länge är fenomenet inte världsomspännande, men om konstnärer fortsätter att göra sina tolkningar av hundarna, och dessa tolkningar dessutom är kontroversiella, kommer intresset för rondellhundarna att växa.
